Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖO
ELLEN KEY
än minskades med ären. Djupa sidor av livet voro henne
främmande. Kärleken, den underbara och ödesdigra, den ljuva och
oundvikliga makt, som förenar och skiljer, betraktade hon med
den utanförståendes misstro, och den från henne utgående
kvinnorörelsen stelnade lätt i ett feministiskt program. I sin
iver att hävda kvinnans lika rättigheter med mannen, glömde
kvinnosakskvinnorna, att det fanns en djupare sida av
problemet, nämligen den kvinnliga personlighetens frigörelse, kvinnans
rätt att utveckla sin egenart. Eller som Laura Marholm uttryckt
det på ett ställe i sina sjukligt överdrivna men genialt
fördjupade analyser av kvinnligt själsliv: kvinnorörelsen skänker
kvinnan alla möjliga rättigheter blott icke den ena: att vara kvinna.
Den fanatiska emancipationsrörelsen väckte könshatet, hatet icke
blott mot mannen utan även mot kvinnan, mot »könsvarelsen»
som sådan. Den, som först uppträdde mot
emancipationsrörelsens urartning, som såg det skeva och livsfientliga i dess ideal,
var Strindberg. Med heia sin naturs våldsamhet gick han till
storms däremot i »Giftas» och framförde de ensidigt maskulina
synpunkterna på kärlek och äktenskap. Strindberg gick i sin
häftighet till den motsatta överdriften. Men Ellen Key hade
intelligens och vidhjärtenhet nog att tillgodogöra sig Strindbergs
och andra manliga tänkares kritik, på samma gång hon upptog
de djupaste och sannaste av kvinnorörelsens krav. Hon försökte
fördomsfritt intränga i både kvinnans och mannens väsen, i det
evigt skiljaktiga och evigt oskiljaktiga, som finnes i det
kvinnliga och det manliga kärlekslivet.
I »Missbrukad kvinnokraft» utgår Ellen Key — i motsats
till Stuart Mill och kvinnosakskvinnorna — från den åsikten,
att en bestämd väsensolikhet finnes mellan mannens och
kvinnans natur. Den fysiska skiljaktigheten betingar en psykisk.
Kvinnan är kvinna och mannen man icke blott i sina fysiska
funktioner utan i hela sitt känslo- och tankeliv. På samma
gång Ellen Key för kvinnorna hävdar rätten till full individuell
utveckling och full laglig likställighet med mannen inom
samhällets alla områden, gör hon gällande, att kvinnorna missbrukat
sina krafter, då de sökt tävla med männen. Kvinnan är icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
