Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
ELLliN KEY
absoluta försakelsen av allt eget. Men genom protestantismen
inleddes ett hållningslöst gående på ackord med kristendomens
idealer. Protestantismens väsen blev halvhet. Men trots allt
detta kompromissande har protestantismens personlighetsprincip,
det egna samvetets prövningsrätt på trons och sedlighetens
område, utövat sin mäktiga verkan genom tiderna. Den har
bidragit att nedbryta gränserna mellan naturen och människan
och mellan människan och gud.
Ellen Key har närmare utformat sin världsåskådning i
»Livslinjer». Hon kallar sig evolutionist och monist, och hon har
själv definierat monismen som tron på människans och naturens
enhet och på lagbundenheten i allt • vad som sker. Det var
Spinoza, som först lärde henne en panteistisk kärlek till livets
alla krafter, till evighetens synvidder och nödvändighetens
bejakande. Senare har hennes andliga lärofader framför allt varit
Goethe, som hon själv kallar stiftaren av »livstrons religion».
Denna tro innebär förvissningen om, att i människosjälen och i
livet självt finnes en moralisk kraft till allt högre fullkomning.
»Der Zweck des Lebens ist das Leben selbst».
Men inför den sista stora frågan, om detta livet alls har värde,
om skäl finnes att arbeta, lida, älska för att bevara och stegra
det, kan den livsdyrkande, framhåller Ellen Key, varken svara
för den frågandes eller mänsklighetens del. Ty livstron blir som
all annan tro mystik, när man står inför dess yttersta gränser.
Ellen Keys världsåskådning har varit utsatt för häftiga
angrepp särskilt av Wirsén och Vitalis Norström. Bägge ha, ehuru
de framkommit med en del berättigad detaljkritik, stått
främmande för Ellen Keys väsen och andan i hennes verk. Intet kan
stå i skarpare strid mot Ellen Keys evolutionsteori än Wirséns
ortodoxa åsikt, att människan ursprungligen ägde de etiska
idéerna ogrumlade, men ett fall, »ett avfall» har ägt rum, varigenom
hennes etiska uppfattning förmörkades. Norströms skrift står
visserligen på ett högre plan än Wirséns, men även han utgår
från uppfattningen, att all moral och kultur vila på religiös grund.
Den »naturliga» människans drift är i hans ögon endast brutal
egoism. Bägge framställa Ellen Key som en »njutningens apos-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
