- Project Runeberg -  Från Röda rummet till sekelskiftet / II /
181

(1918-1919) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett skede i naturalismens utveckling

kulminerade i Frankrike med Zola, i Sverige med August
Strindberg; men riktningen dog icke ut. Den endast
omskapades på olika sätt. Dess metod fortlevde delvis i Bourgets
psykologiska romaner och i Huysmans bekännelseskrifter; och
dess vassa kritik återfinnes som en integrerande del i Anatole
France’s och många av hans samtidas individualistiska och
skeptiska författarskap. Vad naturalismen avströk var egentligen den
högt uttalade tendensen och dess optimistiska syn på
framtidsmöjligheterna. Den äldre generationen hade visserligen skarpt
kritiserat missförhållandena och skildrat livet i mörka färger, men
den hade burits av hoppet om att samhället och människorna
gingo en ljusare framtid till mötes. Den nya generationens
naturalister ägde däremot en långt vassare blick och en långt
mer sönderfrätande skepticism, och grundtonen i deras skildringar
blir därför ännu mera obarmhärtig och pessimistisk. Det kan
komma något hårt och kallt över framställningen.

Men denna skepticism och denna kallblodighet kunna vara
konstnärligt verkningsfulla för en viss art av realistisk skildring.
Föremålen komma liksom att stå i ett skarpare och klarare ljus,
och intrycket av tillvarons ruttenhet och råhet blir så mycket
mera överväldigande, som författarna själva tyckas alldeles
oberörda av skådespelet. Redan Maupassant hade genom denna
kallblodighet nått en stark konstnärlig verkan i sådana arbeten
som »La maison Tellier» eller »Bel-Ami» och andra; men ännu
ett steg längre i ohöljd och hänsynslös skildring av lasten går
Octave Mirbeau i »Les mémoires d’une femme de chambre» eller
Claude Farrère i sina skildringar från Siam (»Les civilisés»).
Det ligger en ny psykologisk evolution bakom detta
skildringssätt, som icke heller helt saknar företrädare i Sverige. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfrrtss/2/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free