Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
selma lagerlöf
i »Gösta Berlings saga» var icke orientaliskt soldrucken och lekfull
som Heidenstams, den var äkta svensk; den var lika mycket
brännvins- som skönhetsberusad, den slog över från
uppsluppenhet till ruelse, från vildhet till tårar. Beskrivningarna i »Gösta
Berling» äro romantiskt skimrande, men de äro kyliga i färgen
som en värmländsk vinterdag. Och symboliskt nog äro även
älskogslekarna inramade av vita drivor och vintriga stjärnhimlar.
Man förstår kanske bäst det nya och säregna i Selma
Lagerlöfs diktning, om man jämför hennes uppfattningssätt med
naturalismens, som härskade, då hon bröt igenom.
Naturalismen var framförallt sedeskildring, satir och
problemdiktning. Den lade an på att den yttre verklighetsbilden
skulle vara så fotografiskt återgiven som möjligt, den jagade
efter det speciella yrkesdraget, det sällsynta fallet, allt det som
utmärkte en viss miljö eller individ och skilde honom från alla
andra. Den var rationalistisk till metod och anda. Den
undersökte och beskrev människorna som en vetenskapsman sitt
forskningsmaterial. Och i sitt sätt att intränga i verkligheten anslöt
den sig så nära som möjligt till de naturvetenskapliga metoderna.
Den utgick således från observationen, den sönderdelade
företeelserna, analyserade mångfalden och upplöste den i sina enklaste
beståndsdelar. Den gick fram steg för steg, klart och logiskt,
från tanke till tanke, från fall till fall. Det mest invecklade
psykologiska problem blev på detta sätt enkelt och överskådligt.
Men det underbara och hemlighetsfulla i själslivets clairobscur
gick förlorat, och hela tillvaron tycktes förvandlad till ett mer
eller mindre förnuftigt räknestycke.
Naturalismens livssyn var mörk: livet var en hård strid,
och där fanns ingen annan mening än den, som människorna
själva förmådde inlägga däri. Naturalismens storhet låg i dess
tro på arbetet, på människoandens obegränsade möjligheter att
nyskapa och fördjupa.
Selma Lagerlöf hade uppväxt fjärran från all filosofi och från
denna skarpt realistiska livsuppfattning, som var en frukt av engelsk
nykterhet och fransk logik. Hon hade i sitt ensamma ungdomsliv
och i de stora skogarnas stillhet insupit en belt annan världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
