- Project Runeberg -  Från Röda rummet till sekelskiftet / II /
258

(1918-1919) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 6o august strindberg

Krohg på besök och skådespelsförfattaren Heiberg. Man gjorde
musik, samtalade och drack försvarligt av herr Türkes många
vinsorter och niohundra »snapsar». Det vilar en stämning som
ur en av Hoffmanns fantastiska noveller över detta vilda nattliv
i »Svarta Svinet», där underliga gestalter, diktare och fantaster,
döko fram som irrbloss ur mörkret, spelade med i brokiga och
tygellösa scener och åter gledo bort i dunklet. Både Strindberg
själv och Prsybyszewski erbjuda åtskillig likhet med Hoffmanns
skiftande och trolska figurer.

Medelpunkten i kretsen var Strindberg, Han kunde trumpen
spela sin cittra, tills han plötsligen lät sorgerna fara och blev
den vildaste och uppsluppnaste av dem alla. Han hade här
sin seconda priniavera och sin sista, som han själv säger i
»Inferno». Han upplevde med de unga damerna den ena
romanen efter den andra av mer eller mindre het och flyktig
beskaffenhet.

Det var i denna krets, som han träffade sin blivande hustru,
Frieda Uhl, dotter av en wienerjournalist och tidningsredaktör
och själv skribent. »En helt ny typ i mitt liv — mjuk, fyllig,
mörk! Och en genomdriven skälm!» — så skildrar henne
Strindberg i ett brev. Som myggan till ljuset drogs hon mot
detta underliga geni. De promenerade tillsamman, hon lånade
ett villigt öra åt hans klagan, såg med vemod, att han ej kunde
samla sig utan förstörde hälsa och framtid i Ferkelns stormiga
nattliv. Hon greps av medlidande — en av de vägar, på vilka
kärleken ofta vandrar till ett kvinnohjärta. En afton, då hon
följt honom till hans port, för att han skulle gå hem och ej
uppsöka värdshuset, gav hon honom genom floret en kyss pä
munnen. Det var först då, som det stod klart för Strindberg,
att hon skulle bliva hans hustru, och efter många slitningar,
brytningar och återföreningar ingicks äktenskapet på Helgoland
våren 1893. Efter ett par veckor fortsatte de nygifta till
London.

Äktenskapet blev icke långvarigt. Efter smekmånaden flydde
Strindberg till Rügen, där han en del av sommaren vistades
med Adolf Paul och Tavaststjerna. Hustrun kvarstannade i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfrrtss/2/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free