Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o
august strindberg
och disharmoniska läggning skulle alla de fantastiska och
mystiska strömningar, som i detta ögonblick voro i omlopp i
litteraturen, finna en tacksam jordmån. Under dessa år avlägsnar
sig Strindberg alltmera från sin föregående empiristiska
åskådning. Han blir mystiker. Han tangerar buddhismen och
teoso-fien, vilken senare dock ej tycks synnerligen tillfredsställt honom.
Suggestionen, som redan tidigare intresserat honom
(»Hjärnornas kamp»), omtolkas nu ännu mera fantastiskt: blicken från en
människa kan förorena honom, alla väsen stå i en slags mystisk
korrespondens med varandra, han avstänger sig från sådana
intryck, som äro honom obehagliga. Han kom redan nu i
beröring med vissa ockulta riktningar inom franska författarvärlden.
Han tror själv, att han har en dämon, vars ingivelser han måste
följa, tror på förgörelsen på avstånd genom att man t. ex. med
en nål sticker i den persons bild, som man vill skada, och han
berättar, hur han sökt framkalla ett lindrigt sjukdomsfall hos
sin sistfödda dotter för att åter förenas med den ännu älskade
hustrun vid barnets sjukbädd. Han tror på själavandring och
astralkroppar. Han tror på allt, på kuddorakel, spådomar i
bläckfläckar, hoppressade på ett papper, på två bokstäver, som
ban finner på samma vägg eller fönsterglas, och trots all denna
tro och övertro förblir han dock innerst samme underlige och
misstrogne skeptiker som alltid.
Ingen av dessa religiösa riktningar kunde helt tillfredsställa
honom. Det är först, då han gör bekantskap med Swedenborg,
som fjällen falla ifrån hans ögon, och han ser sig i stånd att
förklara det dolda sambandet i människolivet. Redan det sätt,
varpå den svenske siaren först möter honom, ter sig för honom
som en hemlighetsfull hjälp från ovan. Han lärde först känna
honom genom Balzacs hänförda skildring av hans läror i
»Séraphita», som han första gången läste palmsöndagen den 29 mars
1896, Swedenborgs dödsdag. Sen förnyade han bekantskapen
med honom hos svärmodern, som lånade honom ett tyskt
utdrag ur hans arbeten. Men det var först i Lund, som ban
trädde i direkt beröring med Swedenborgs skrifter, i vilka
han då fördjupade sig med stor iver. Det helvete, som Swe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
