Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o august strindberg
Två drag dominera i hans andliga läggning: hans rättskänsla
och hans ärelystnad. Han har själv berättat, huru han redan
som barn ängsligt mätte och vägde sina och andras gärningar
och hade ett öppet öga för alla oförrätter. Denna känsla för
det rätta utgör själva ryggraden i hans väsen och bottnar väl
även i ett typiskt nationellt drag. Jag har även vid analysen
av de svenska bondekaraktärerna i Selma Lagerlöfs »Jerusalem»
dröjt vid detta starka rättsmedvetande. Intet sätter så
Strind-hergs lidelse i rörelse som hans kränkta rättskänsla. Det är
den, som gör honom till den hänsynslöse revolutionären och
satirikern.
Men vid sidan om rättskänslan var hans ärelystnad en lika
avgjord sporre för hans handlingar. Han ville alltid vara den
främste. Han skydde intet, varken att avkläda sig själv eller
sina vänner, när han ansåg det nödvändigt för den
konstnärliga belysningen av ett visst själstillstånd. Han skrev ju också till
Bonnier i slutet av åttiotalet, att han icke ville vara »i
trossen», då han var »van vid teten». Det är denna egenskap av
föregångare och framtidsman, som han framförallt beundrar hos
Goethe. Han citerar på ett ställe några rader ur dennes »Aus
meinem Leben»: »Och så började jag denna riktning, ifrån
vilken jag aldrig kunde avvika, nämligen att i en dikt eller bild
förvandla allt, som gladde eller smärtade mig eller eljest
sysselsatte mig, och däröver med mig själv förhandla, för att både
beriktiga mina begrepp om verkligheten och att bringa ordning
och lugn i mitt inre. . . . Allt vad jag utgivit är sålunda
fragment av en enda stor bikt, vars fullständigande är denna bok.»
Till detta citat fogar Strindberg följande karaktäristiska
reflexioner: »Behaget av att läsa Goethe ligger för mig i den lätta
hand, varmed han tar på allt. . . Vidare hans oförskräckthet,
varmed han nalkas de gudomliga makterna, med vilka han
känner sig befryndad; hans förakt för former och konvention; hans
brist på färdiga åsikter; hans stadiga växande och föryngrande,
varigenom han alltid är den yngste, alltid i spetsen, fore sin
tid.» Det var just detta, att gå »i spetsen före sin tid», som
Strindberg själv i så hög grad efterträdde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
