Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o
august strindberg
»Jag har inte det skarpaste huvudet, men elden, min eld
är den största i Sverige», har han yttrat om sig själv i
»Tjänstekvinnans son». Det är ord, som kunde stå som motto över
hela hans verk, ty de angiva både hans styrka och hans
begränsning. Icke det skarpaste huvudet! Han saknade kritik,
negativt skarpsinne. Han kunde aldrig sätta fingret på felet
i en demonstration utan omfattade allt med brinnande tro för
att i nästa ögonblick kasta bort allt som föråldrat och odugligt.
Ofta är därför det bevismaterial, som Strindberg sammanför för
att fastslå en viss sats, ytterst opålitligt, särskilt gäller detta
hans sifferuppgifter, som han eljest älskar att slå omkring
sig med.
Oaktat Strindberg var en man av stora kunskaper på de
mest skilda områden, är därför hans sätt att begagna denna
kunskap synnerligen okritiskt. Han hyste en naiv skepticism
gentemot alla fastställda forskningsresultat. Utan tvivel kunde
ban även på dessa områden ha geniala hugskott. Han
grubblade i kemien över de enkla grundämnenas sönderdelning, och
inom växtfysiologien är han en av de förste, som studerade
växternas »själsliv», deras retbarhet, deras sömn och vaka
o. s. v. Men så fort det gällde att överföra dessa hugskott
till experimentens och forskningens område, brast honom varje
art av metod. På samma sätt voro hans
språkforskningsmetoder ytterst föråldrade, ungefär jämnåriga med
sextonhundratalets, med Burei och Stjernhjelms för vår tid alltför enkla sätt
att söka sambandet mellan de olika språken. Obetingat kan
man däremot beundra hans omfattande vetande i hart när alla
vetenskaper. Han ägde en universalitet i sin bildning och i
sina intressen, som fyllde hans själ med ett för en skönlitterär
författare ovanligt rikt och fruktbärande innehåll. Det är hans
försök att intränga i naturens djup och hemligheter, som blir
kraftkällan för hans konst.
Trots hans bristande förmåga att metodiskt och logiskt
utreda tankarna, är dock Strindbergs samhällskritik i stort
sett den djupaste och träffsäkraste, som någon svensk man
presterat under det gångna seklet. Han såg nämligen in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
