Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 5 2 gustaf fröding
trötthet och leda vid livet å den andra. I hans diktning bliva dessa
båda motsatser till humor och melankoli. I titeln till sin första
diktsamling har han antytt denna dubbelhet. Dragspelsmelodierna
representera den burleska och uppsluppna humorn, guitarrsångerna
melankolien och de djupare känslorna.
II.
I förordet till »Efterskörd» skämtar Fröding godmodigt men
kanske ändå med en viss bitterhet över, hur ringa han
frambragt. Det var icke honom förunnat att kunna säga, som
redan den unge Holger Drachmann sagt: »Jeg begynder nu den
første Bog i den anden Hylde af min Digtnings Bogreol», ännu
mindre som den gamle Drachmann kunde säga: »Jeg er nu i
Færd med den sidste Bog i den attende Hylde af min Digtnings
Bogreol». — »Att lämna efter sig endast två små fattiga volymer
är hårt för en skald.» Frödings diktning kulminerar med de tre
första diktsamlingarna, därtill komma så enstaka dikter i de
tvänne senare häften, som han utgav, samt dikter i »Efterskörd»,
»Reconvalescentia» och »Efterlämnade skrifter».
Även om hans diktning ej är synnerligen stor till omfånget —
förklarligt nog, när man känner de svåra omständigheter, under
vilka han diktade och den utomordentliga omsorg han nedlade
på sitt arbete — är den så mycket mera betydande och
mångskiftande. Den spelar i alla färger, sträcker sig från det lägsta
till det högsta, spännande över ett kanske större område än
någon annan svensk lyriker. Hans diktning är som en bukett
av alla den svenska poesiens blomster. Den är det redan i
den meningen, att han har en förunderlig förmåga att anslå
olika tonarter. Den ena gången roar han sig med att skriva
en visa i Lucidors anda (»Ett Helicons blomster»), nästa gång
är det en sirlig rococovisa i Creutz’ herdestil (»Corydon till
Chloe»). »Till Publius Pulcher» är hållen i en tongång, som
erinrar om Horatius, »En tysk flickunge» är diktad i Heines
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
