Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 5 2
GUSTAF FRÖDING
För denna motsättning, som ju även fanns i hans egen själ,
har han ännu en gång funnit ett gripande uttryck i dikten
»Calibariel»,
Jag är ej Ariel, ej Caliban,
jag är ej människa och icke man,
ej djävul, icke gud.
Men något litet är jag detta allt,
än gud, än dämon, alf och faungestalt
med bockfot och djurlik hud.
Mitt under dessa grubblerier blossar då och då humorn upp
med all sin gamla överdådighet som i Maskin i olag, där han
personifierar de stridande makterna i sitt inre. Han
framställer viljan, själens centrum, och lusten, dess periferi, som
två glada dryckesbröder, som ofta förlusta sig tillsamman vid
vinbuteljen. Först vill lusten ej dricka med sin herre, den
förnäma viljan; han känner sig endast som en tjänare. Men
hans betänkligheter äro snart hävda och:
Rätt ofta sedan viljan
och lusten sutto samman
och smorde sin maskin.
Men slutligen går det på tok, ty lusten vill spela herre:
Och sade: »Hopp, hej lustelig,
gå runtom, ditt svin!»
När viljan sade: »Lust du,
nu stopp, ej mera vin.»
Då sade lusten: »Vilja du,
håll käft, jag är centrum
och du periferin,
gå centrum, du rundtum,
du runtrum, du centrom,
gå centrum, turbin!»
Med brak flög i styckjom
var del av maskin.
I slutet av 1898 måste Fröding inläggas på Uppsala hospi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
