Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
per hallström
träder i »Vilsna fåglar». Det är realistiskt och påminner om
åttio-talets beskrivande teknik. Det är sällan en händelse, som
berättas, utan det är en typ, en stämning, en situation, som
analyseras.
Ämnena i hans följande samling »Purpur» äro hämtade
från sagan och historien. Hela skildringssättet är redan
symbolistiskt: dröm och stämning förtäta sig till en tanke, vilken
mer eller mindre dunkelt skymtar bakom händelsen. Men ännu
behärskar författaren icke denna form. Hans mönster har väl
här icke minst varit Jacobsens färgstarka, av skönhetsglädje
fyllda stil, men tonen är exalterad och prakten verkar
överlastad, under det att själva tankeinnehållet alltför ofta är
dunkelt uttryckt. Berättelsesättet blir konturlöst. Man vet
stundom knappast, i vilket land eller i vilken tid man befinner sig.
Men mitt under detta experimenterande finner han sitt första
mästerverk Falken. Här är ämnet enkelt och lätt överskådat,
behandlingen koncentrerad, på en gång klar och djup, fylld av
en stämning och en poesi, som i sitt dunkla perspektiv ger
ett fullödigt uttryck åt skaldens drömmande ungdomsmelankoli.
Det är berättelsen om den unge Renaud, som älskade att
dväljas bland Sire Enguerrands jaktfåglar. Men över alla
älskade ban den vita islandsfalken med sitt trötta konungsliga
förakt i blicken. En dag blir falken borta på en jakt, men
återfinnes av Renaud, som sedan i hemlighet jagar med den.
Falken blev kärare för honom än allt annat, det tycktes honom
som om »den var hans egen själ, hans längtan . . den var
äran, glänsande av solljus mot blå luft».
Men en dag ertappades ban och fördes till slottet. Den
grymma lagen bjöd, att den som stal en riddares falk skulle
böta tolv sols silver eller sex uns kött från revbenen under
näbben av en uthungrad rovfågel. Sire Enguerrand visste av
Renauds fattigdom och såg på hans nakna bröst. Han sände
bud till grannslottet och inbjöd senechallen och hans tvänne
döttrar att trenne dagar därefter bliva hans gäster och åse
bestraffningen. Renaud såg dem komma, där ban låg bunden,
varelser från en annan väld, varelser av skönhet och drötn:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
