Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
yAG HAR TIDIGARE FRAMHÅLLIT, ATT DEN
romantiska rörelsen mot sekelslutet på många punkter
fort-I sätter och förnyar impulserna från romantiken i
århundradets gryning. Detta gäller också om uppfattningen av det
folkliga och nationella, som mot sekelslutet omgestaltas och fördjupas.
Redan göticismen hade upptagit dessa primitiva och folkliga
element och sökt tolka dem i sin diktning. Geijer hade
öppet öga för bondens och bondekulturens betydelse genom
seklerna och hade givit uttryck däråt i dikter som »Odalbonden».
Under hela adertonhundratalets lopp kunna vi därefter iakttaga,
huru bondens inflytande långsamt och säkert tillväxer; inen
det är dock först efter representationsreformens genomförande,
som han når upp till en verklig maktställning. Bondeståndet
kommer att behärska riksdagens Andra kammare, och under
de närmaste decennierna är det icke minst mäktiga
bondehövdingar, som bestämma nationens öden.
Denna politiska maktställning, som särskilt i början sågs
med ovilja av »intelligensen», drog emellertid med sig en
förändrad uppfattning av bonden själv. Dittills hade
bondeståndet betraktats som underklass, nu blev det nationens kärna.
Hela ståndet genomgick även en omdaning. Bonden ville nu
själv framträda för att göra sin stämma hörd, han behövde
icke heller längre som i mitten av seklet anlita herrarnas hjälp
för att skriva sina anföranden. Han lärde sig att läsa och
skriva, och åtminstone föregångsmännen förstodo sig gott på
att handskas med lagböcker, historiska arbeten,
författningssamlingar och kanske också något med skönlitteratur. Särskilda
skolor anlades för allmogens söner, där de erhöllo en för sina
förhållanden lämpad undervisning. Av dessa äro de tidigaste
och viktigaste folkhögskolorna. Redan 1868, således endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
