Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4O0
erik axel karlfeldt
ett par år efter det nya politiska systemets genomförande,
grundlades »Hvilan». Det är intressant att lägga märke till, att både
Bååth och Karlfeldt någon tid verkat som folkhögskolelärare.
Aven vid universitetet ökas tillströmningen av bondesöner, och
medan de dittills nästan uteslutande blivit präster, utbilda de
sig nu allt vanligare till läkare, jurister, lärare. Bönderna gå
fram på alla vägar, icke en för en, utan i samlad tropp.
Samtidigt vaknar också ett rent historiskt intresse för
bonden och bondekulturen, för en förfluten tids uppfattningssätt
och sedvänjor, för alla dessa gamla bruk, som en gång varit
konungarnas och adelns, men som småningom sjunkit ned och
stannat hos bönderna. Det är i slutet av sextiotalet, som de
nordiska språken bliva företrädda av särskilda professorer vid
våra högskolor. Landsmålsföreningar grundläggas, som
systematiskt insamla och undersöka dialekter och folktro. Arthur
Hazelius skapar 1872 Nordiska muséet, ur vilket sedan
Skansen växt fram, där man nästan som på lek har utbrett för sina
ögon Sveriges utveckling genom tiderna i fågelperspektivisk
förkortning. De gamla bondgårdarna och kyrkorna och andra
liknande minnesmärken börja att vetenskapligt undersökas. Det
»bondska», förut så föraktat, blir plötsligen på modet. De
gamla kistorna, bondevävnaderna och dalauren hålla sitt intåg
i salongerna. Föreningar och skolor uppstå, som uppliva och
sprida den gamla hemslöjden. Stockholmsfröknar kläda sig i
nationaldräkter och känna sig patriotiska, där de svänga runt
till gamla låtar i Daldansen eller Frykdalspolskan.
Även i litteraturen hava vi sett, huru ej blott det allmänt
folkliga utan även »det bondska» inträngt och gjort sig
gällande på olika sätt. Denna riktning inleddes av Bååth och
Ola Hansson och fortsattes av Strindberg och Selma Lagerlöf.
Fröding ansluter i sin metrik ofta till gamla låtar och
dansmelodier, och han söker att sjunga om folket, ej på herrskapssätt utan
tolkande folkets eget själsliv och dess egen föreställningsvärld.
Till denna grupp av författare hör även Karlfeldt. Hans
diktning suger sin hänförelse, sin must och sin humlebrygda
humor ur fädernejorden Dalarna. Där är den vildmark belägen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
