Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
TILLBAKABLICK
tidens världskrönikor behärskat framställningssättet. Men med
Vico vidgas perspektivet, med Voltaire växer historien ut till
kultur- och sedeskildring och med Montesquieus epokgörande
skrifter förändras hela uppfattningssättet. Man får öga för de
yttre omständigheternas betydelse, för racens och
tidsomständigheternas växling, ocn småningom glider den modärna
utvecklingstanken fram ur detta betraktelsesätt.
Genom inflytandet av dessa nya idéer få samhällsutvecklingen
och kulturen en helt annan karaktär under de båda följande
seklen. Det är revolutionernas tidevarv. Gamla traditioner
nedbrytas, och man går fram mot nya mål. Enväldet får vika för
folkmakten. I England införes konstitutivt regeringssätt redan vid
Wilhelm av Oraniens uppstigande på tronen; i Frankrike krossas
enväldet av den stora revolutionen, och under
adertonhundratalet utbreder sig denna rörelse genom en serie av smärre
omvälvningar överallt i Europa. De sista länkarna i denna kedja
äro det tyska kejsardömets och tsarväldets fall.
Samtidigt med denna politiska strid pågår en religiös. De
stora religionskrigen alstrade trötthet vid de dogmatiska
stridigheter, som framkallat dem. Och som en mogen frukt ur
dessa lönlösa strider framväxer toleransen för andras åsikter.
Under intrycket av de naturvetenskapliga upptäckterna och de nya
filosofiska systemen förändras världssynen. Denna religiösa
kamp genomlöper många olika facer från deism till materialism
och panteism. Den uppträder som filologisk bibelkritik, den
förlägger religionens tyngdpunkt från den yttre läran till en inre
erfarenhet, den fotar på religionshistorisk betraktelse; men under
alla dessa skiftande aspekter kvarstår alltid kampen mot
ortodoxien och hävdandet av individens självbestämningsrätt i
religiösa frågor. Religionen avkastar de övernaturliga elementen
och förvandlas alltmera till en rent humanitär uppfattning.
Samma enhet i strävandena, som vi funnit på det politiska
och religiösa området, utmärker också skönlitteraturen under
dessa sekel. Redan flera yttre omständigheter giva dessa
tidevarv en gemensam prägel och utvisa en gradvis stigande
utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
