Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLBAK AP. LICK 427
Denna nya kulturutveckling är i början som i sin
fortgång i hög grad betingad av den nya livskraft, som
genomströmmade vetenskaperna. Dessa hade dittills, liksom
skönlitteraturen, väsentligen levat på antiken, avskrivande,
kommenterande och imiterande de gamle, men nu började man följa
Bacons nya metod och genom direkt iakttagelse och experiment
undersöka företeelserna. Verkan härav visade sig först på det
naturvetenskapliga området, där man under loppet av
sextonhundratalet gjorde flera banbrytande upptäckter. Den förnämsta
av dessa var Newtons upptäckt av tyngdlagen, genom vilken
himlakropparnas rörelser kunde förklaras på ett fullt
vetenskapligt sätt; härigenom lades grunden till hela den modärna
mekaniska världsförklaringen. Denna nya lära om ett lagbundet
sammanhang inom ett särskilt område av naturens sfora rike,
fick strax de vidsträcktaste följder för teologien och de
humanistiska vetenskaperna. Den modärna fritänkaren »the
free-thinker» framträder, vilken ur religionen söker avskilja »undret»
och endast bevara vad som håller stånd inför förnuftets
undersökning. Samtidigt avkastar filosofien den tjänande ställning,
som den dittills intagit till religionen, och med Descartes och
Spinoza börjar den sin stora modärna utveckling. Under de
följande seklen fördjupas problemställningen, filosofien studeras
i en utsträckning som kanske aldrig tidigare och blir alla
bildades egendom. Förmågan att intränga djupare i tingens väsen,
att bak företeelserna skåda lagarna, i mångfalden den
sammanbindande och behärskande enheten gör snabba framsteg. Mot
slutet av sjuttonhundratalet ha redan åtskilliga vetenskaper från
grunden förnyats och bygga sina systemer på djupare och
säkrare principer. Det vimlar av nya djärva förklaringsförsök
som Laplaces nebularteori, vilka ställa i ny belysning serier av
redan kända fakta. Även historieskrivningen förändrar under
loppet av sjuttonhundratalet karaktär. Under renässansen
hade den ännu övervägande utgjorts av panegyriska skildringar
av konungarnas och fältherrarnas bedrifter eller av stridsskrifter,
författade till försvar för en eller annan partisynpunkt. Ännu
hos Bossuet hade de teologiska synpunkterna liksom i medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
