Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elden, som ur ögat lyser,
Gör, at hela hären ryser,
At de bäfwa såsom lam,
Såsom löf om hösten kalla,
Och som flugor hoptals falla,
Där wår Hjälte bryter fram.
Får han några månar fäkta
Och sit swärd med seger dra:
Ondskan skal då snart försmäkta
Och sit bälte af sig ta.
Och hwad mera? Man skal höra
Werlden ödmjukt fotfall göra:
Intet fält skal wara, där
Örnen wår ej segrand swäfwar
Se’n de slagne Parther bäfwat
Och sjelf Thule wunnit är.
Kom, känn dina lyckos dagar,
Föttren kyss på din Monark,
Som din magt och dina lagar
Fäster på en främmand mark:
Han är Mars, när han blir wreder,
Jupiter i Kunga-seder,
Som Minerva hög i wett:
Phœbus sjelf i Dygdens fägring
Och wid denna wår belägring
Ha wi Mercurs slughet sett.
Stäcka hop, som spjut och wärja
I din blindhet tagit har,
Tag din penning, sök den färja,
Som til Plutos rike far:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
