Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- § 23
- § 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tigg här nåd, om det kan hjälpa,
At han ej må staden stjälpa
Med dess murar uppå dig:
Eljest wet, om Gud och lycka
Wille dig ur faran rycka,
De förgäfwes möda sig.
Nero läste och förundrade sig, at han war
blefwen en sådan Hjälte, som han aldrig kunnat
förmoda. Han hade gjort det minsta til denna
segren, ehuru liten den ock wore, och dock redan
öfwerfunnit i beröm de största Hjältar, som
någonsin i tide-böckren omtalas. Han war redan rädd
för wapnen och skulle likwäl med sina segrar
öfwerfara hela werlden. Det syntes otrologt, men
han måste det tro, sedan Apollo, den bästa
kännare af tilkommande ting, sagt det förut.
§. 24.
De alfwarsamme Romare logo i sina sinnen
åt sådana dårskaper och andre harmades at stå
under dens lydno, som gjorde sig til de förnuftigas
åtlöje och at för den samma oftare wåga sit bröst.
Men denna segerprakt hade emot förmodan
kunnat blifwa sluten med et nytt blodbad och den
fåfängeliga segerwinnaren hade snart fått bruka
seger-wagnen, at befordra sin flykt. Flaminius och
Euryalus, som woro befalte at förrätta offret,
fruktade sig at genom sådana barnsliga lekar
oskära Roms helgedomar och därigenom förtörna
dess Gudar. De öfwerlade fördenskul med
hwarandra i hemlighet och stannade i det beslut, at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:16:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mjhthecla/3/0070.html
