Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte heller följt den riktiga linjen, då blev jag mycket olycklig.
Jag tyckte det var orättvist då jag arbetat så hårt. Jag tyckte
kritiken var felaktig. Jag fann det svårt att stå ut med att höra dem
tala om mig på mötena. Men jag insåg att jag faktiskt gjort fel.
Och jag läste ordförande Mao. Vi är ju folkets tjänare. Vi måste
våga ta emot öppen kritik. På så sätt kunde jag vinna en bättre
arbetsstil. Därför måste jag säga att kritiken hjälpte mig även om
den först kändes svår. Och när vi diskuterat hela frågan grundligt
och jag gått igenom mitt arbete och accepterat att bli kritiserad
och gjorde självkritik och insåg mina fel, då gav mig massorna
sitt förtroende och jag återvaldes till kassaförvaltare.
— I början av kulturrevolutionen kom väggtidningarna och
det hölls många möten för att kritisera kadrerna. Där gjorde
kadrerna självkritik. Det var möten var tredje dag. Var och en i
hela brigaden har talat på dessa möten. De har talat många
gånger var. Ingen i hela brigaden har varit tyst. I början var det
många som var ovana att tala. De hade aldrig talat offentligt.
— Men under kulturrevolutionens gång fick de alla mod att
yttra sig på möten. De förstod att kulturrevolutionen bara kunde
genomföras till slutet om alla sade sin mening och lade fram sina
åsikter på öppna möten.
— Eftersom nu alla yttrar sig har antalet möten minskat. Först
till ett möte var femte dag och sedan till ett var tionde dag. Nu
har vi studiemöten två gånger i månaden. Nu är alla vana vid att
tala offentligt. Även kvinnorna.
— Innan kulturrevolutionen litade vi kadrer inte riktigt på
massorna. Vi uppträdde som om det egentligen var vi som visste
bäst. Och det var många som satt tysta på mötena och vi trodde
att det räckte om vi talade. Nu efter kulturrevolutionen har allt
det förändrats. Nu litar vi på folket. Nu är det massorna som har
makten. De beslutar i alla viktiga frågor. De diskuterar allting.
Det är nu massorna som tagit ledningen.
— Det är riktigt det som skett. Förut fanns det många olika
parallella organisationer även om de formellt alla leddes av
partiet. Nu är det bara Revolutionskommittén. Det är en enhetlig
ledning. Det innebär mindre administration. Den kan massorna
kontrollera. Det är mer folkmakt. Massorna talar nu öppet om
allting och har mer att säga till om än tidigare. Det är
ordförande Maos linje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
