Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera erinrar om vissa sextonhundratalsförfattares blodfulla
lynne, än om nyromantikens mellan eterisk himlasträfvan och
cynisk burlesk springande infall.
En annan släkting, som Livijn mycket tyckes hafva
värderat, var hans farbror och namne, krigsrådet Clas Livin (1747
—1823). Livijn uppsökte honom gärna i Säby, tog råd af
honom och läste hos honom Zachris Livins Kyrkostötoschopia.
Granskar man för öfrigt den Livinska familjens
stam-tafla, får man intrycket af en stor och väldigt utgrenad släkt,
hufvudsakligen bestående af präster, jurister, tullnärer och
krigare. Döttrarna bortgiftas med grannpräster, ämbetsmän
eller handtverkare i de omgifvande städerna. Familjerna äro
talrika med barnskaror upp mot dussinet, som det var vanligt
i den gamla goda tiden.1 När man några timmar studerat
deras stamträd, öfverväldigas man så af denna fruktsamhet,
att det förefaller, som om Livinarne befolkat hela
Östergötland, och då de icke längre fått rum där utbredt sig vidare
till de angränsande landskapen. Men sitt hufvudsäte hafva de
alltid haft i Norrköping och framför allt i Skenninge.
Det var också i denna senare stad, som Claes Johan
Livin2 föddes den 12 november 1781 i det lilla trähuset
hvilket tjänstgjorde som komministerboställe. Barnet var då
så svagt, att det två dagar senare erhöll nöddop3.
1 Clas Livijns farfar efterlämnade vid sin död sextiofyra afkomlingar.
2 Så skrefs namnet enligt prästbetyget. Troligen kallades han
ursprungligen Claus; under studentåren skrifver han Klaus, Claus, Clas tills
slutligen Clas blir enarådande. Förnamnet Johan hade han väl erhållit efter
morfadern. Då han inskrefs vid Upsala universitet, ändrade han efternamnet
till Livijn, sedan han funnit, "att någon af hans förfäder, efter forntida
rätt-skrifning, tecknat sig Livijn” (Arwidsson, Sami. skrift. I. s. IV).
3 Om hans dop se H, I, 64. Hufvudsakligen använda arbeten för detta
kapitel; Svenska ättartal, V. — O d é n, östgötars minne. —
Leijonhuf-v u d, K. A., Ny Svensk släktbok. — H å h 1, J. I., Linköpings stifts
herdaminnen. — Engedahl, Skenninge stads beskrifning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
