Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troligen redan då kallades ”lille Klaus”,1 icke fick ströfva
alldeles fritt ikring i skog och mark eller utan ledning härja i
faderns bokhyllor. Han fick en lärare. Får man tro den
själf-biografiska skildringen i Axel Sigfridsson, var det första
intrycket icke oblandadt behagligt. Det var slut med den forna
friheten. ”Det varade länge, innan jag kunde begripa den
mystiska meningen i trollformlerna: lagens kraf, statens bud,
moralitetens fordringar och religionens befallningar.” Det var
Clas’ egen fader,2 som med ”ofta handgripliga inverkningar
utifrån” i det unga, trotsiga sinnet inpräntade dessa, så nödiga
lärdomar. Det fanns visserligen en skola i Skenninge, men
Livijn besökte den aldrig.
Den 14 april 1794 inskrefs Livijn enligt anteckning i
memorialboken i Linköpings trivialskola. Han var då tolf
och ett halft år gammal och intogs i nedersta klassen eller
rektorsklassen, hvilken detta år styrdes af Harlingsson.
Skolan var belägen i ett gammalt hus, detsamma, hvilket
tjänstgjort sedan 1627, då katedralskolan inreddes. Senare
hade det dock tillbyggts med en ofvanvåning, i hvilken
gymnasiets två hörsalar, auditorium majus och auditorium minus,
voro inrymda. I den nedre våningen låg trivialskolan, ”hvarest
fem docenter, ifrån de mindre till de större öfningarna
handleda de smärre piltarne, warandes hvar class skild från annan
med dörrar och tjocka murar”.3
De seder, som rådde i det gamla huset, voro ännu
ålderdomliga och påminde ej så litet om de förhållanden, som
ödmann skildrat i sina klassiska Hågkomster. Dagen började
klockan fem på morgonen med bön på latin; läsningen vidtog
klockan sex och fortgick i sju timmar. På gatorna fingo
gymnasisterna icke visa sig utan kappa — en grå kappa utan ärmar.
Den finnes uttryckligen omnämnd på ett ställe af Livijn.4
Penalismen fanns ännu kvar, men att döma efter ett
yttrande af Livijn utrotades den under hans gymnasietid5
1 Hammarsköld kallade honom senare så (H. I.’ 51).
* Se dödsrunan i Kongl. Krigs. V. A. H. 1845, s. 20.
* Engedahl, cit. arb.
* Det torde vara onödigt, att här närmare ingå på denna tids gymnasie-
lif, då det finnes skildradt af F r e d 1 u n d, C. F. Dahlgren, s. 17 ff.
8 Han säger i Reformer (Sami. skrift. II. s. 359): ”Författaren har aldrig
kunnat läsa de lukubrationer, hvarmed detta lands starka andar undfägna de
svaga bröderna i tron, utan att erinra sig de kraftyttringar, som ägde rum,
och hvari han sjelf såsom djekne deltog, då penalismen afskaffades vid ett
visst gymnasium."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
