Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den elegiska grafdiktningen framträder. Ossiansångernas
inflytande spåras öfverallt.
Ett bestämdt motstånd mot dessa nyheter gör sig dock
samtidigt märkbar. Särskildt är Leopold, trots sin öfversättning
af Schillers ”Sång till glädjen” och Bürgers ”Trohetsvisa” (den
senare verkar nästan parodisk) samt sitt användande af den
rimmade femfota jamben en svuren motståndare till dessa
nyheter, och hans motvilja växte med åren. Som hans inflytande
var stort i Svenska akademien, blef detta hans
uppfattningssätt af betydelse.
Under nittiotalet härskar ännu officiellt den franska
smaken, ja når till och med sin höjdpunkt i vår litteratur, och
den diktning, som presteras under adertonhundratalets första
år af pristagarne i Svenska akademien, har en öfvervägande
epigonartad karaktär.
Det var därför både nödvändigt och naturligt, att hela
frågan om en reform ännu en gång kom att ventileras.
Karaktäristiskt nog sköts då åter den metriska principfrågan i
förgrunden, således densamma som Thorild på sin tid framfört.
Denna rörelse har sin utgångspunkt i hvad man skulle kunna
kalla öfversättareskolan, hvars förnämsta representanter voro
Gustaf Regnér och Gudmund Göran Adlerbeth.
Den förres afhandling om svensk metrik, som inleder hans
år 1801 utgifna Försök till metriske öfversättningar från
forntidens skalder, är en hel programskrift, i hvilken åtskilliga af
nyromantikens principer redan klart äro uttalade. Regnérs
egna öfversättningar voro däremot föga lyckade, men
Adlerbeth sporrades af dessa att tolka Åeneiden på hexameter
(1804) och skapade därmed ett mönster för den följande
generationen. Han visade genom denna och sina följande
tolkningar, att den metriska versen var fullt användbar i svenskan
och hade därmed genomfört en af punkterna i Thorilds
program.
Det var framför allt Regnérs och Adlerbeths exempel, som
föresväfvade Hammarsköld och Livijn i det ögonblick, då de
på allvar började sin vittra verksamhet i sällskapet V. V. Detta
framgår redan af Hammarskölds ständiga yttranden i sina bref
om den metriska versens företräden och hans direkta
omnämnanden af både Regnér och Adlerbeth. Hammarskölds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
