Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter. Han saknade, såsom Hammarsköld riktigt framhäfver,
musikaliskt sinne. Mer än tvifvelaktigt är det naturligtvis, att
han skulle kunnat råda bot på denna brist genom att läsa några
tyska handböcker i musikteori såsom vännen föreslog. Den
som icke har melodien i hufvudet, torde icke kunna framtrolla
välljud genom att läsa därom i böcker. Denna brist är öfverallt
märkbar i hans dikter, som sällan i metriskt afseende erbjuda
något verkligt formfulländadt.
Livijns intresse för lyriken är redan i aftagande omkring
år 1806. Den kulminerar ungefär med operan Hafsfrun,
sedan återvänder han alltmera sällan och endast tillfälligtvis
till denna art af vitterhet. Men äfven om Livijn ägnat långt
flera stunder åt denna konst, hade han knappast nått någon
högre rang såsom lyrisk skald. Visserligen vittna åtskilliga af
hans senare dikter om, att han skulle kunnat frambringa lyckade
alster, men det finnes dock aldrig någon verklig flykt i Livijns
lyrik. Han saknar den förmåga af kort och träffande
karak-täristik, af rent omedelbart flödande känsla, utan hvilken all
dikt blir kall och verkar konstgjorda pappersblommor. Livijns
begåfning låg på ett helt annat område.1
1 Livijns lyrik finnes utförligare behandlad i Clas Livijns lyriska
skriftst ällarskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
