Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därmed slutar första delen. Livijns mening var
emellertid att fortsätta med en andra del, möjligen med flera.
Af den andra delen finnas verkligen tre kapitel tämligen
färdiga. Det första innehåller en lång betraktelse öfver temat:
”Ho vill draga oxen utur brunnen?” Det vill säga, hvem
vill hjälpa författaren att åter få sin hjälte på det torra. I det
tredje kapitlet nå vi ändtligen tillbaka till de drunknande i
bäcken, hvilka uppdragas af en förbifarande förnäm herre
och hans betjänt samt deponeras i Gisselkors’ närbelägna
prästgård. Lifberg, som uppdragits skenbart död, vaknar till lif i
Stina Gretas säng och betjänas på det ömmaste af henne själf.
Denna del skulle kulminerat med ett angrepp på hela den
svensk-akademiska vitterheten och dess heroer (H. II, 141 a).
Den unge Lifberg skulle där uppfostrats i enlighet med Wallins
föreskrifter i lärodikten Uppfostraren.1
Utom Sternes inflytande spårar man äfven drag af andra
komikens stormästare. Här och där präglas talet af Holbergs
drastiska skämtlynne. Jeppason erinrar något om dennes
klockaretyper. Viktigare är det dock att framhäfva, att bokens
sista sidor, de idylliska partierna, redan förråda bekantskap
med Jean Paul. Lifbergs svärmerier i den vackra
sommarnatten äro präglade af samma känslofulla deklamation, som
utmärker den tyska humoristen. Och möjligen gäller denna
observation också om tecknandet af småstaden och dess
kälkborgaretyper. Det är egentligen endast kompositionen och
den yttre inramningen, som erinra om Sterne.
Det är redan i Livijns barndomshistoria antydt, att man i
denna roman har frukterna af Livijns tidigaste observationer
på sin omgifning. Den lilla stad, där Lifberg verkar och
drömmer, är Skenninge.
Något större intresse kan man i våra dagar icke afvinna
Lifberg. Den har historisk betydelse såsom den första an-
1 Möjligen är det i detta sammanhang ett litet fragment bör insättas,
dateradt Hoffmanstorp 1810, hvilket kallas för LefnadsReglor för min kåre son
David Olof. Det var ämnadt till en satir mot Wallin och speciellt mot hans
lärodikt ”Uppfostraren”, ur hvilken Livijn säkerligen ärnat företaga en
axplockning af lefnadsregler. Satiren skulle hållits i en vördnadsvärd
sexton-hundratalsstil. ”Då jag granneligen märker,” skrifver David Olofs fader, ”att
min andetäppa och öfverflödiga fettma icke tillstädja mig lefva, till dess jag
hinner achevera din uppfostran ... har jag e] ansett det för dig onyttigt
att uppteckna åtskilliga lefnadsreglor och grundsatser.” Bland dessa råd
kunna nämnas, att David Olof icke borde stanna för länge vid akademien och
där noggrant akta sig för all romantisk utsväfning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
