Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
okända för henne själf, att det medvetna själslifvet endast
utgjorde kronan af hennes väsen, att på djupet rörde sig krafter,
hvilka plötsligt och oväntadt kunde tränga upp till ytan och där
åstadkomma de mest oväntade förändringar i själens
hvardags-lif — detta var främmande för den äldre psykologien.
Det är en af nyromantikens många förtjänster att hafva
fäst uppmärksamheten på dessa sidor af själslifvet, både genom
teoretiska undersökningar och genom glänsande poetiska
framställningar.
Det är här omöjligt att ens en gång schematiskt framställa
de vägar, på hvilka nyromantiken upptäckte denna själens
nattsida, som man älskade att benämna den, ty vägarna äro många.
En af dessa gick fram öfver Shakespeare, ty han, liksom så
många andra af sin samtids stora skalder, kände denna värld,
där instinkten och passionen vulkaniskt formade människoöden.
Han hade i Macbeth visat, huru brottet slog sina rötter i ett
ädelt sinne, och i Hamlet, huru Ofelias själ omtöcknas af
vansinnet.
En annan väg gick öfver Mesmers uppseendeväckande
undersökningar af magnetismen och somnambulismen, ämnen,
hvilka af Jean Paul behandlades i ett särskildt, äfven af de
svenska nyromantikerna mycket läst arbete. En tredje väg
förde öfver panteismen. Denna uppfattade hela naturen såsom
en enhet; därifrån var icke långt till att som Schelling
framställa den oorganiska naturen såsom en medvetslös intelligens.
Ur detta framställningssätt framströmmade följdriktigt Novalis’
mystiska ”Hymner till natten” eller Atterboms ”Blommorna”,
alla dessa dikter, i hvilka hela skapelsen uppfattas såsom ett
mer eller mindre besjäladt väsen. Denna nyromantiska
naturfilosofi präglade äfven Goethes ”Wahlverwandtschaften”.
där vissa yttringar i människosjälen framställas såsom rent
kemiska processer.
Hvart vi kasta ögonen inom nyromantikens krets, finna vi
sinnena sysselsatta med dessa genom sin mystik tjusande
problem. Sömnen och drömmen, aningen, hallucinationen och
vansinnet behandlas i djupsinniga framställningar. Schubert
skrifver om dessa ämnen sina ”Ansichten von der Nachtseite
der Naturwissenschaft” (1808) och sin ”Symbolik des
Traumes” (1814). Fouqué, Kleist, Brentano, Chamisso m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
