Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapa inom denna mystiska sfär fantastiska och djupt poetiska
skildringar.
Det är ett dylikt tema, som Livijn behandlar i Samvetets
fantasi. Vi hafva redan tidigare sett Livijn syssla med
besläktade ämnen. I ”Torkel Knutsson” hade han, fast klumpigt,
tecknat vansinnet. I ”Hafsfrun”, liksom senare i ”Visbur”
och ”Strömkarlen”, lekte han på ett rent operamässigt sätt
med denna andevärld. Dessa dramer äro intressanta därför,
att de visa oss den väg, Livijn vandrat vid upptäckandet af
dylika själstillstånd. Hans tidigaste ledare voro framför allt
Shakespeare och Tieck. Senare sökte han i ”Carl Algothson”
i Hildurs gestalt framställa en jordisk kärlek, som dolde sig
under kärleken till Jesus och Jungfru Maria, och i ”Carl
Ulfs-son” ville han skildra en profetissa i Birgittas gestalt.
Det är ofvan påpekadt, att Livijn i sin egen naturell hade
nyckeln till dylika själsstämningar. Drömmens och aningens
värld var honom icke främmande. Flera drag i Samvetets
fantasi återgå också till Livijns personliga erfarenheter.
Af-skedsscenen mellan Gustaf och Erik på Upsala slotts ruiner
är möjligen ett minne af Livijns och Hammarskölds sista möte
i Upsala. När det om Erik heter, att han efter sin
febersjukdom förlorade sin fantasi, erinrar detta slående om Livijns
beskrifning på sitt eget själstillstånd efter tyska fälttåget.1
Samvetets fantasi har öfver hufvud framgått ur de
stämningar och det fysiologiska tillstånd, som behärskade Livijn vid
det första allvarliga utbrottet af hans bröst- och hjärtsjukdom.
Detta inträffade strax efter hemkomsten från kriget. Man
torde erinra sig, huru angelägen Livijn då var att skyndsamt
komma till Stockholm för att där få rådfråga kunniga läkare.
På samma sätt reser Erik i ilfart till hufvudstaden. Det är
därunder, som han i närheten af afrättsplatsen plötsligen åter
ser den välbekante gråe mannen framför sig, huggande honom
med sin yxa midt i bröstet in i hjärtat, lsad af förskräckelse
för han ovillkorligen bägge händerna framför sig och ropar:
”Gud, hvad är detta?”
Man kan icke tveka om, att det är Livijns egna anfall,
”hugg i hjärttrakten”, anormala känslor, ångestföreställningar,
1 Se ofvan sid. 182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
