Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mental defekt. Den grå mannen är endast den subjektiva form,
som detta fysiologiska tillstånd ikläder sig.
När Erik får brefvet från Marie, gripes han af
samvetskval. Känslig och godhjärtad till sin natur skulle han vilja
hjälpa henne, men lättsinnig ogonblicksmänniska kastar han
tankarna ifrån sig. Men dessa släppa honom icke. De dyka
upp i hans undermedvetna själslif som en plågsam oro, som
samvetskval. Med andra ord den yttre effekten ökar hans
naturliga ångestförnimmelse, och den grå mannen visar sig allt
oftare och hotfullare, tills han slutligen under en feber helt
behärskar honom. På denna punkt blir den grå mannen till
en symbol för hans dåliga samvete.
Vi kunna här tänka oss en annan karaktär, som skulle
handlai på ett annat sätt. Denna gestalt förekommer också i
dikten, nämligen i Gretchens historia. När Faust får veta, att
Gretchen befinner sig i fängelse, gör han sig de skarpaste
förebråelser och tvingar den motvilliga Mefistofeles att med
honom skynda till hennes hjälp. Han handlar som en beslutsam
man, och när han gjort, hvad han i detta fallet kunde göra,
så ilar han till nya verk. Erik däremot försjunker i dådlöst
grubbel, förföljes af syner och samvetskval, till dess slutligen
krigets starka sinnesrörelser och sjukdomen kommer honom
att glömma.
Huru man än analyserar denna berättelse, finner man
således, att händelsen, trots all skenbar fantastik, är rationellt
motiverad. Erik tror, att den grå mannen hotfullast ansätter
honom, just då slutdramat i Maries historia, hennes fängelselif
och afrättning utspelats. Orsaksförknippningen är i själfva
verket en annan. Han genomgår vid denna tid särskildt svåra
strapatser, lider brist på mat och sömn under flera dygn, allt
förhållanden, gynnsamma för hallucinationers framkomst, och
det är på grund af dessa ansträngningar, som han angripes af
en feber. Sedan försvinna synerna enligt Eriks uppfattning,
därför att Marie är död. 1 själfva verket är det ett välbekant
fenomen, att efter en lyckligt genomgången feber med dess
upphetsningstillstånd hallucinationerna för en tid åtminstone
öfvergifva patienten.
Wirsén har naturligtvis rätt därutinnan, att Eriks sätt att
vinna försoning nårmar sig det löjliga. Det är först, sedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
