Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Israel Zangwill. Skildraren av ett egendomligt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
går han icke ned till de djupaste faktorer, som
bestämt rasens öden, men det är knappast heller
nödvändigt. Han stannar inom sedeskildringens mera
konkreta ram och belyser därigenom mångsidigt
äkt-judiska egenskaper. Han döljer långt ifrån de mindre
vackra sidorna; tvärtom han framhäver dem
träffsäkert men med en livlig och mildrande humor.
»Judar», säger han själv, »berätta gärna anekdoter,
riktade mot dem själva — deras känsla för humor är
för stark för att de icke skulle se sina egna
svagheter — men de berätta dem inom stängda dörrar
och känna sig sårade, om de komma från annat håll.
De bestraffa varandra, emedan de älska varandra —
alldeles som medlemmar av samma familj kunna göra.
Hemligheten är, att de anhöriga veta gränsen för sin
kritik, medan de utomstående äro benägna döma allt
i klump».
Bakom all denna Zangwills kritik av judiska
förhållanden ligger också en stark självkänsla. »När
man frånräknar de mest djuriska människotyperna,
vilka blott sparsamt förekomma, har Juda alltid varit
en värld i smått och dess yrkesarbetare och lärde,
filosofer och fäktmästare, gymnaster och procentare,
vetenskapsmän och fondmäklare, musiker,
schackspelare, skalder, vissångare och galningar, helgon och
krogvärdar, politiker, krigare, pultroner, matematiker,
skådespelare och utländska korrespondenter ha alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
