Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Israel Zangwill. Skildraren av ett egendomligt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit bland de förnämsta. Nihil alienum a se Judceus
putat.»
Dessa arbeten äro nästan en outtömlig gruva
för judiska sededrag. Huru äkta judisk är icke den
scen, där församlingen rådslår om att giva högre
lön åt sin präst. Alla höja dennes förtjänster till
skyarna, man är överens om att lönen är alltför
liten, men man har intet att giva honom. Tänk om
han går över till en annan församling, invänder
någon? Det gör han icke, svarar en annan, men man
kunde låta honom hålla åtminstone en
söndagspre-dikan i en större synagoga. »Men om de då ta
honom helt och hållet för större aflöning», invänder
någon. »Nej, jag sitter i styrelsen, det skall jag
nog sköta», replikerar den fromme Karl Kamnfer.
Och slutet blir, att maggiden får nöja sig med den
lön han har och endast får en veckas semester jämte
ett understöd, som man tigger åt honom från
Roth-schild, folkets ständigt anlitade Maecenas, för att
kunna vistas vid en badort.
Den judiska affärsmetoden illustreras också i
Sugermans ständiga erbjudande av lottsedlar eller i
männens svårighet att avhålla sig från affärssamtal
även på sabbaten, fast det då är förbjudet. Även
äktenskapet är enligt gammal, ej blott judisk, sed en
ren affär. »Skadeersättningen för brutet
äktenskapslöfte», heter det om Peisach Weingotts trolovning,
»var på förhand bestämd och utan hänsyn till kön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
