Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamlet. Några utvecklingslinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av Hamlets allt för snövita karaktär, men i sina
grunddrag ligger denna poetiskt vackra tolkning
ännu till grund för de flesta.
Werther-gestalten rymmer föga av det
psykologiska djupsinne och den betagande mystik, som
utmärker Hamlet. Men det är dock framför allt från
Werther, som intresset och förståelsen av Hamlet
utstrålar. I honom igenkände ungdomen en
själsfrände. Man levde i en upprörd tid, då allt befann
sig i upplösning. Huru väl förstod man icke den
danske prinsens känslofullhet, huru njöt man icke
hans vilda humor. Det demokratiska trots, det
missnöje med världsordningen, som blossade i hans
repliker, fann strax återljud i likstämda själar. Och
detta berodde framför allt därpå, att från
sjuttonhundratalets början hela den andliga atmosfären
förändrats. Alla dessa framstegsidéer, som
renässansen drömt om, men som förkvävts i religionskrigens
blodsångor, hade ånyo vaknat till liv. Tvivlet och
fömekelsen voro satta i system. Den panteism, som
— varifrån den än kommit — lever i Hamlets
repliker om materiens kretslopp, hade genom studiet
av Spinoza vunnit spridning. Vilka bitande
sarkasmer hade icke en Swift och en Voltaire slungat
samhället i ansiktet, blottande dess orättfärdighet
och ofömuft. Rousseau hade tecknat ett nytt
samhällsideal. Mycket av detta återljöd i Werthers
känslofulla betraktelser, och snart hade han bröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
