Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Profana element i medeltidens kyrkliga drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingripande för handlingens gång ej nödvändig. Man
behöfde endast stryka rollen — allt skulle ändå gå sin
gilla gång. Förhållandet är således alldeles paralellt, med
hvad som förut påpekats för djefvulsrollerna i vissa af
dessa dramer. Orsaken till detta förhållande låter förklara
sig deraf, att dessa dramer vanligen hämtat sina ämnen
ur den profana literaturen, ur en eller annan chanson de
geste eller novell, i hvilken ingen Mariavision funnits;
men i dessa mirakel skulle en Mariavision förekomma, ty
det var just till jungfruns ära som puyen uppförde sina
skådespel, och derför inlade man följaktligen på ett mer
eller mindre lämpligt ställe en vision; men sällan har
jungfruns roll i dessa dramer blifvit riktigt inarbetad: den
mystik, som så skarpt framträdde i de närmast förut
skildrade dramerna, finnes ej här, det mirakulösa är långt
mera yttre och episodiskt, och händelserna följa i det stora
och hela tingens naturliga logik.
Intressant är äfven i detta afseende La marquise de
la Gaudine, om hvilken redan förut talats i samband med
djefvulsscenerna. Det skulle endast fordras ett par
oväsentliga strykningar för att här onödiggöra jungfruns
uppträdande. Början af dramat är ofvan antydd: huru
markisen drager bort och öfverlemnar sin gemål i onkelns
vård, huru denne söker förföra henne, och då han
skymfli-gen tillbakavisas, beslutar hämnas. Han manar då
slotts-dvergen att gömma sig i markisinnans sofrum och smyga
sig ned i hennes bädd, medan hon sofver; derpå
öfverra-skar han henne i vittnens närvaro. Dvergen nedhugges, för
att han ej skall kunna upptäcka det verkliga förhållandet och
markisinnan föres i fängelse. Derpå återvänder markisen och
af onkeln får han veta, att hans gemål varit honom otrogen,
och fast med blödande hjerta dömmer han henne till döden.
I sin djupa förtviflan anropar nu markisinnan madonnan, och
denna nedstiger i fängelset och lofvar att hjelpa henne,
om det är nödvändigt. Markisinnan blir räddad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
