Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Profanmysteriet under medeltiden från dess första framträdande till omkring 1550
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller allvarlig. Sottien, som enligt en sträng
begrepps-indelning måste betraktas som en art af moralitet, är
alltid komisk och satirisk till sitt syfte. Men i Bien et
Mal Avisé t. ex. kan ej ens det skarpaste öga upptäcka
ett grand af komiskt salt. En annan väsentlig egenskap
hos moraliteten ligger redan antydd i namnet: den vill
moralisera. Den fullföljer visserligen sällan ett rent
religiöst ändamål, den vill ej kyrkligt uppbygga, men
antingen den nu är satirisk som sottien eller allvarlig i sin
hållning som den egentliga moraliteten, så är det alltid
en moralisk sanning, som den direkt eller indirekt vill
inpränta, eller en last, som den vill förlöjliga.
Intet annat medeltidsdrama uppträder i så vexlande
former som detta Först och främst har det en rent
karakter, i det att det under allegorisk form predikar samma
läror som redan bibeldramat och miraklet gjort. Den
framställer menniskans kamp mot synden och hennes behof af
återlösning, den lön, som väntar den fromme och det straff,
som skall drabba den orättfärdige. I sådana moraliteter
är det menskligheten, som är hufvudpersonen, och
menni-skonaturens olika sidor framställas här under bilden af
olika allegorier. Så uppträder Bien Avisé mot
Uhomme juste mot Uhomme mondain. Vid sidan af dessa
personifierade menskliga egenskaper, dygder och laster,
uppträda så mysteriets vanliga konkreta gestalter: Gud
med sina änglar, Lucifer med sitt anhang. Ett bevis på,
huru omtyckt moraliteten var, är att man omsatte
bibeldramats vanliga innehåll i allegori; på det sättet finnas t. ex.
behandlade Christi passion och jungfru Marias himmelsfärd.
I Sottien tages deremot direkt fasta på ett tidslyte:
det är en eller annan last, som gisslas med narrpiskan
och framställningen är satirisk, ofta rent farsartad.
1 Jmf. med den följande karakteristiken: Petit, La comédie kap.
III och Répertoire p. 31 ff. Creizenach p. 458—484; Ebert
Entwick-lungs-Gescliichte d. Französischen Tragödie. Gotha 1850. p. 34 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
