Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Profandramat från 1550 till omkring 1600 - IV. Alexandre Hardy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre oregelbundna och skilja sig föga från hans
tragi-komedier. Det var denna genre, som mest intresserade
hans publik; förelöparne till densamma ha vi redan tagit i
skärskådande i femtonhundratalets bianddramer. Om han
således ej precis har skapat denna genre, har han i hvaije
fall bragt den på modet, och den herskar derefter
enväl-väldigt på scenen under hela början af sextonhundratalet.
Vi hafva sett, huru redan strax efter Plejadens
uppträdande ej så få medeltida drameAillegnade sig denna
titel och i många fall med ej så liten rätt.
Medeltidsdramat hade ju redan den blandning af allvarliga och
komiska scener, som utmärker tragikomedien; i* detsamma
uppträda personer ur olika samhällsklasser, ej som i den
regelrätta tragedien endast gudar, furstar och furstinnor.
Det hade flera handlingar, hvilka löpte jemsides med
hvarandra, och oftast lycklig upplösning, något som dock
hvar-ken då eller under början af sextonhundratalet var ett
nödvändigt vilkor för genren.
Samma tekniska egenskaper utmärka äfven Hardys
och hans efterföljares tragikomedier. Stundom äro de till
och med ännu delade i journées. Så troligen det äldsta
stycke vi hafva kvar af Hardys produktion: Théagéne et
Charidée1 som väl också mest af alla hans skrifter
påminner om de gamla medeltidsdramerna. Det är deladt i åtta
dagar, och utgör en dramatisering af Heliodorus gamla
roman. Iscensättningen är så inkrånglad, scenen vexlar
så ogeneradt, att man stundom har svårt för att bestämma,
hvar handlingtn egentligen tilldrager sig. Stycket är fullt
af bataljer och skrifvet i en dålig och dunkel stil. Men
Hardy har dock vidtagit förändringar äfven i
tragikomedien, och här som öfverallt ligga hans förtjen3ter i
kompositionen. När han lånar sitt ämne ur en eller annan
episk framställning, börjar han ej helt enkelt med början
och fortgår till slutet, endast sönderklippande berättelsen
i dialog. Han griper ut ur ämnet, hvad som är drama-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
