Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Profandramat från 1550 till omkring 1600 - IV. Alexandre Hardy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiskt möjligt, koncentrerar handlingen och arrangerar den
effektfullt. Vill man nämna den väsentliga skilnaden mellan
hans tragedier och hans tragikomedier, ligger den deri, att
han i dessa senare framför allt lägger an på handlingens
rikedom och omvexling; han vill med dem framför allt
roa åskådaren. Hans tragedier hafva dessutom i
allmänhet endast en handling; tragikomedierna deremot nästan
alltid flera, hvilka löpa parallelt med hvarandra, tills de
slutligen mötas i upplösningen. Flere af dem hafva antikt
ämne liksom tragedierna, men det vanliga är, att ämnet
stammar från en eller annan modern novell, och de bevara
från detta sitt ursprung sin romantiska karakter.
Från teknisk synpunkt — den enda, från hvilken
Hardys dramer här behandlas — kan man äfven anse
pasto-ralerna och, hvad Rigal kallar mytologiska stycken, för
tragikomedier. I de förra har han, såsom ju äfven
naip-net anger, hemtat ämnet ur antikens fabelverld. De
påminna i öfrigt närmast om våra operor.
Äfven pastoralen har Hardy fört upp på den franska
scenen, ty de som under slutet af femtonhundratalet
skref-vos, förtjena sällan namnet; flere af dem äro endast
ekloger. Det är ej den engelska eller spanska pastoralen,
hvilken varit hans förebild; många af dessa senare voro ännu
ej öfversatta, då Hardy fullt beherskade sin form. Det
är, såsom han också sjelf säger, italienarne, hvilka varit
hans läromästare: »L’invention de ce poème est due à la
galantise italienne qui nous en donna le premier modèle;
ses principaux et plus célèbres auteurs sont Tasse, Guarini,
et autres sublimes esprits ... Ce sont les docteurs du pays
latin, sous lesquelles j’ai pris mes licences, et que j’estime
plus que tous les rimeurs d’aujourd’hui.»
Hans pastoraler äro ej heller originellare än flertalet
af hans samtidas, men de äro klarare och bättre
komponerade. Han har äfven faststält typen och långt ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
