Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII. Pastorn kommer till korta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Pojkarna stod på bron och metade ål, sade Karl. —
Link Drew hade fått en väldig baddare — jag har aldrig
sett maken till stor ål. Han fick den genast i början, och
den hade en lång stund legat alldeles stilla i hans korg.
Jag trodde den var död, jag tänkte aldrig på hur seglivade
ålar är. Så kom gamla fru Carr körande över bron, och
hon kalla oss för odågor och dagdrivare och sa, att vi
kunde gärna packa oss hem. Och vi hade ju inte sagt ett
ord till henne — nej, det kan jag försäkra pappa, att vi
inte hade gjort. När hon så kom åkande tillbaka igen,
se’n hon varit i handelsboden, så sa pojkarna till mig: du
törs inte slänga upp den stora ålen i vagnen åt henne!
— Jag trodde den var så död, att den aldrig mer kunde
röra på sig, så därför kastade jag in den under hennes
baksäte. Se’n kvicknade ålen till uppe i backen, och vi
hörde henne skrika och såg henne hoppa ut. Jag tyckte
det var så förfärligt tråkigt. Så gick det till, pappa.
Det var ju inte fullt så illa som pastor Meredith
föreställt sig, men det var ändå illa nog. — Jag är tvungen
att straffa dig, min gosse, sade han sorgset.
— Ja — jag förstår nog det, pappa.
— Jag — jag måste ge dig stryk.
Karl ryckte till. På det sättet hade han ännu aldrig
blivit straffad. Men när han såg hur förtvivlad fadern såg
ut, sade han i uppmuntrande ton:
— Jaha, pappa får väl det då.
Pastorn missförstod den glada tonen och tyckte, att
gossen verkade märkvärdigt känslolös och grovhudad. Han
befallde Karl komma tillbaka till studérkammaren efter
kvällsvarden, och när gossen gått, kastade han sig i en
stol och stönade på nytt. Han fruktade den stundande
exekutionen vida mer än gossen. Aldrig hade pastorn agat
något barn. Vad skulle han slå honom med? En käpp?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
