Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Luthers lära om rättfärdiggörelsen genom tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilja beröva oss vår rätta ära, nämligen Gud själv, som
skapat oss och givit oss allt, och vår käre Herre Kristus,
som har återlöst oss med sitt blod. Vare detta vårt sista ord.
Vi skola tillåta, att man berövar oss våra ägodelar, vårt
goda namn, vårt liv och allt, vad vi hava, men evangelium,
tron, Kristus, skola vi icke låta någon taga ifrån oss, och
förbannad vare den ödmjukhet, som här det ringaste giver
med sig. Här må var och en vara så stolt och hårdnackad
han kan, så framt han icke vill förneka Kristus. Därför
skall med Guds hjälp min panna härvidlag vara hårdare än
någon annans. Här vill jag både vara och anses oböjlig, här
har jag till valspråk: cedo nulli (jag viker för ingen), och
det är mig en verklig glädje, att jag i detta stycke kallas
egensinnig och trotsig. Här, jag bekänner det öppet, är
jag och skall jag vara obeveklig och vill icke vika ens en
hårsmån. Kärleken gör eftergifter, ty den fördrager allting,
han tror allting, han hoppas allting. Tron däremot gör icke
någon eftergift. Nej, hon fördrager alls ingenting, enligt det
bekanta ordspråket: non patitur jocum fama, fides, oculus,
det är: med ett gott rykte, tron och ögat får man icke leka.
Därför är en kristen, i det som angår tron, den mest stolta
och hårdnackade människa, lider alls ingenting, viker icke
ens en hårsmån för någon; genom tron blir människan
delaktig av Guds natur (2 Petr. 1:4). Mien Gud lider ingenting
ting och giver icke vika för någon, ty Han är oföränderlig.
Så är ock tron oföränderlig och bör därför icke vika för
någon. Men genom kärleken skall en kristen alltid vika och
allting fördraga, ty där är han blott en människa.»
Vi förstå av dessa och dylika yttranden av Luther, som
förekomma gång på gång i hans skrifter, huru oerhört viktig
denna lära om rättfärdiggörelse genom tron är för honom.
Det är därför klart, att den, som i detta stycke avviker från
Luthers läroåskådning, därigenom avviker från själva den
lutherska reformationens innersta kärna och väsen. Ingen
sådan har sålunda egentligen rätt att räkna sig som den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
