Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bitterhet. Nu log hon, i det hon såg upp på sin faster,
och sade högt med sin klara, klingande stämma:
»Place des Victoires är egentligen ett lika vackert namn
som Place Royale. Min farfars farfar, marskalken, som var
en tapper herre, skulle visst ej haft något däremot. Segerns
gudinna är ju nu Frankrikes suverän . . . Men gudskelof,»
tilläde hon och knäppte händerna, »att ingen fann på att
kalla den Place du. Dix-Aoåt!*
På hemvägen gjorde de ännu en obetydlig omväg och
körde förbi Place de la Concorde, som Förste Konsuln nu
befallt att Place de la Révolution skulle kallas. Madame de
Chåteauneuf lät vagnen hålla och visade Gdmée den
gipsstaty af friheten, hvilken stod på samma sockel, som förut
varit fotstycke till Louis XV:s ryttarstaty. Den hade
ursprungligen varit målad i rosenrödt, men det syntes ej
mycket mer, smutsig och förfallen, som den var, med en
hals så söndrig, att hufvudet höll på att falla af.
Edmée såg på den litet, så vände hon sig om med ett
stolt och ringaktande leende, och med en häntydning på
den helande kraft man från gammal tid tilläde Frankrikes
allrakristligaste kungar, sade hon:
»Det ser ut, som det behöfdes, att en suverän snart
komme att röra vid all denna skröplighet!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
