- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
31

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

audiens, svarade hon med antagen likgiltighet, att hon nog
skulle vara färdig till bestämd tid.

Om aftonen valde Edmée länge och samvetsgrant
mellan sina få och icke särdeles luxuösa toaletter. Slutligen,
efter noggrant öfvervägande, bestämde hon sig för en hvit,
lång musslinsklädning, broderad med en smal bård i grönt
och guld. Hon skämdes litet för sig själf öfver den vikt,
hon tilläde detta sitt första uppträdande inför Republikens
unge chef, men den gröna bården lugnade hennes rojalistiska
samvete, liksom medvetandet om att de svarta
silkesstrumporna voro broderade med liljor. Detta var visserligen en
rätt svag demonstration, eftersom liljorna befunno sig
ungefar i närheten af knäet, men det var i alla fall en
demonstration, och hon var naiv nog att anse det för sin »plikt»
att demonstrera.

Abbé Bemier och Mademoiselle de La Feuillade fingo
vänta en god stund inne i salongen utanför Förste
Konsulns arbetsrum — »kungens stora kabinett» — medan
han i Dianagalleriet mottog Spaniens och Hollands gesandter.
Edmée var icke särdeles orolig — abbéen var det nästan
mera på hennes vägnar. Det låg i hennes karaktär, att,
när hon en gång beslutat sig för en sak, sedan anse den för
den naturligaste i världen, ja, den enda möjliga, och att lugnt
finna sig i alla dess konsekvenser. För resten — hvarför
skulle hon vara nervös? Hon skulle blott tala om affärer
med en trettioårig general, hvilken för ett par år sedan var
lika fattig och obetydlig, som hon var nu; och när allt kom
omkring, var hon ju honom oändligt öfverlägsen i börd
och hvad hon, efter sina begrepp, ansåg för god uppfostran.
Hon stod trankilt borta vid ena fönstret och såg ned på
gården, medan abbéen litet längre borta underhöll sig med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free