- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
44

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utan ett ord troppade gästerna af. Förste Konsuln blef
stående med handen på stolens ryggstöd och följde dem
obarmhärtigt med ögonen. Af de hälsningar han i
förbifarten fick, besvarade han de flesta — höfligt, men ytterligt
högdraget, och med en anstrykning af ironi.

Joséphine hade gråtande kastat sig ned i soffan. Hon
höll bägge händerna för ögonen och vaggade snyftande fram
och tillbaka. Hortense vågade icke gå fram och trösta henne;
hon stod skälfvande vid dörren, när Duroc kom in igen.

»Gå in på ditt rum, Hortense,» sade Bonaparte något
mildare. »Du hade gjort bäst i att hålla dig där hela añonen.
Tack, Duroc! Vänta mig däruppe, och kommer där någon
kurir från Moreau, så låt mig få veta det strax.»

Duroc och Hortense gick. Förste Konsuln blef ensam
med Joséphine.

»Seså, min kära Joséphine, låt oss nu talas vid. Det
är hög tid, om vi skola få det afgjordt, innan jag reser.»

»A, Bonaparte, förlåt mig! Jag försäkrar dig» — hon
tog näsduken från ögonen och såg bönfallande upp på
honom — »där är intet, intet af det du inbillar dig . . .»

»Jag inbillar mig aldrig något,» afbröt han kärft

o

»Ajo, för resten — den gången jag gifte mig med dig, hade

o

jag dock visst ett helt förråd inbillningar. Men nul A,
du har mästerligt förstått att plocka dem ur mig!» Han
talade lågt, men med en stämma så laddad af vrede, att hon
ryste. »Nå — det ska vi nu icke tala om, jag älskar dig
icke mer och är helst fri för din kärlek. Men inbillar du
dig, att det går an att trotsa mina befallningar, så ...
Hur kan det falla dig in? Jag fordrar framfor allt respekt
för mitt namn, som nu är det första i Frankrike — ja, i
Europa. Dessutom — när ett fruntimmer är fyrtio år och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free