- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
76

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han ref henne jublande af hästen och höll henne ett
ögonblick ut ifrån sig med bägge händerna om hennes midja.
Stolt och ömt hvilade hans härskareblick på denna kvinna,
som han, från första ögonblick han mötte henne, så
lidelsefullt och bestämdt hade åtrått. Och i det hans ögon
plötsligt fylldes af tårar, mumlade han lågt:

»Hvad jag har tänkt på digl ...»

Betagen, förvirrad lät hon sig dragas in i hans famn.
Först då hon kände hans varma läppar mot sina, försökte
hon förskräckt att blifva fri.

Men han höll henne fast. Hans leende, obarmhärtiga
blick hvilade strålande på henne.

»Man har sagt mig, att ditt bröllop med Louis de
Chåteauneuf redan var bestämdt. Jag har kommit för att
en gång fä ett ärligt svar — är det sant?»

Hon höjde långsamt, allvarligt ögonen upp till honom
och skakade på hufvudet. »Aldrig någonsin blir jag Louis
de Chåteauneufs hustru,» sade hon enkelt.

»Hvarför? För det...?» Han ville locka henne,
tvinga henne att tillstå med ord.

»För det...» — hon sänkte å nyo blicken. Så rätade
hon plötsligt på sig och sakta, blygt, men tillika med en
drottnings själfmedvetna stolthet öfver att ge bort en kunglig
gåfva, lade hon bägge armarne om hans hals och mötte,
djupt rodnande, men fast och modigt hans ögon.

Han såg på henne med en lång, egendomlig, dröjande
blick, så gjorde han sig sakta, men bestämdt, fri för hennes
lätta famntag.

»Jag har redan varit här alltför länge. Myndigheterna
och mitt följe få ej vänta på mig i Gisors — det skulle
väcka uppseende. Icke en minut längre har jag tid att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free