Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Edmée, hvad är det i vägen? — Och då han såg
hennes bieka ansikte, uttrycket kring mun och ögon, ropade
han förtviflad: »Hvad är då denne förbannade man för dig?
Hvad skall jag tro?»
»Låt mig komma ned, Louis,» hviskade hon svagt, med
nästan tonlös stämma. »Jag befinner mig icke väl.»
»Nej!» — han höll henne som i ett skrufstäd. — »Du
slipper icke härifrån, förrän du svarat mig. Å, denna aning,
som jag tyckte var så orimlig!»
»Är han räddad? Lefver han? Var barmhärtig, säg
mig allt!» tiggde hon i ångest.
Han såg ett ögonblick allvarligt, spändt uppmärksamt
in i det bleka, förvridna ansiktet. — »Ja,» svarade han
långsamt, »han är räddad. Det var så godt som ingen fara.»
Edmée suckade djupt. Han kunde märka, hur hon
liksom rätade ut sig efter den olidliga spänningen.
»Säg mig, Edmée» — han såg allvarligt på henne —
»hvad vill du, att jag nu skall tänka? Så som du uppfor
dig, blott man i förbindelse med en fara nämner denna
människas namn. Du, som annars icke vet, hvad fruktan
vill säga!»
Hon svarade icke — hon kunde ännu icke samla sina
tankar. Hans blick mörknade mer och mer, och han fortfor
misstänksamt, ironiskt:
»Det har aldrig förr fallit mig in — men vore han
icke så ogalant som han är, skulle man nästan tro, att det
vore af artighet mot Mademoiselle de La Feuillade, som
han, — just nu — låtit rödja och hedra vår gamla Place
Royale. Allt får betydelse efter den uppmärksamhet, han
visade dig i våras — och då du tiger, måste jag själf leta
mig till, hvad det kan vara mellan dig och honom. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
