Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Tous mes vertaeux républicains, je
n’ai qu’à dorer lenrs habits, et ce sont
des gens à moi.“
Mot de Bonaparte.
“La belle saison de 1801 était bien
l’apogée de la Malmaison. C’était plu«
qu’nn ch&teau, ce n’était pas un palais.“
St. Amand.
Imidten af Prairial (år IX) kommo konungen och
drottningen af Etrurien till Paris för att tacka för sin krona
och mottaga den af Förste Konsulns hand. De reste under
namn af »grefven och grefVinnan af Livorno», men blefvo
mottagna som suveräner.
»Kan du se,» sade Bonaparte till Edmée de La
Feuil-lade, aftonen efter det han i Malmaison låtit spanske
ministern presentera majestätema för sig — »kan du se, att
parisarna icke äro rädda för att låta en Bourbon gå öfver
Place de la Révolution. Se på konungamördarne och
spartanerna, hur de småle och buga för dessa lillepyttmajestäter,
som vi själfve ha skapat. A — ål Alla mina dygdiga
republikaner — jag behöfver blott ge dem ett förgylldt livrée
på ryggen, och jag har strax deras samvete i min hand!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>