Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bennes lättrörliga fantasi haft något så intressant att gissa
öfver. När Edmée gick bort i andra ändan af rummet,
begagnade hon sig strax af tillfallet och började ifrigt —
riktigt på skarpen och i alla enskildheter — förhöra sin man.
Edmée, med sin i detta ögonblick pinsamt uppdrifna
hörsel, hörde, trots afståndet och de låga rösterna, nästan
bvart ord af deras samtal. Nu kunde hon ej uthärda denna
tortyr längre — hon måste afbryta dem, gå fram och saga
dem godnatt, höfligheten behöfde ej tvinga henne att höra
på alla dessa olidliga, intima förhandlingar. Och likväl
stannade hon kvar som fastnaglad, där hon var — lyssnade
och hörde!
I det hon ändtligen vände sig och tog ett par steg
öfver rummet, hviskade Laure, med sina stora, komiskt
förfärade ögon:
»Och hon har alltså redan fått tillträde till Tuileriema,
säger du? Ett sådant drama där kan bli! Du skall få se,»
tilläde hon med ett lågt skratt, »det är inte för intet! Han
bar icke helt och hållet glömt ’Bellilotes’ små behag.»
Junot tog sig om hakan utan att svara. Edmée såg,
i det hon gick fram till dem, hans undertryckta, mycket
sägande leende.
»Å, Edmée, du måste verkligen ursäkta... Så sömnig
du ser ut, din lilla stackare! Det är också bra tanklöst af
mig, men för så goda vänner behöfver man ju icke genera
sig, och när jag får några nyheter från Tuilerierna, så
glömmer jag allting. Och det här är verkligen viktigt —
riksviktigt!» tilläde hon skämtsamt, på sitt lätta,
behagfulla sätt.
»Alla damer äro sig lika,» skrattade Junot. »När de
blott tro sig skymta tråden af en intrig! ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
