Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV.
Madame Hamelin, hustru till en framstående sjöofficer, väninna
till Joséphine och Madame Tallien, en af tidens mest
bekanta och firade > merveilleuses* t isynnerhet känd för
sina hypermoderna toaletter.
Helvetesmaskinen. Det stora attentatet med
»helvetesmaskinen» föröfvades af rojalisterna St. Réjant, Limoëlan och
Carbon, under det att sammansvärjningens egentlige
hufvudman, Georges Cadoudal, den bekante
chouan-höfdingen från Vendéekriget, höll sig gömd i Morbihan.
»Maskinen» bestod af en kruttunna, hvilken, lastad på
en kärra och satt i förbindelse med en mina, var
placerad på den trånga gata, man visste, Förste Konsuln,
på vägen till Operan, brukade passera. Endast genom
hästarnas snabbhet blefvo han och hans svit räddade,
men flera hus i gatan sprängdes delvis i luften, och ett
stort antal människor dödades och stympades.
Gatan St. Nicaise finns ej mera. Den försvann, då
man förlängde Rue de Rivoli. På den tiden gick den
från Rue des Orties genom Carrouselplatsen till Rue St.
Honoré. Operan låg då i Rue de Richelieu, på den plats
som sedan blifvit kallad Race Louvois. Efter hertigens
af Berry mord 1820, blef byggningen nedrifven.
Mortier (f. 1768), general, vid denna tidpunkt befalhafvare
öfver första militärdivisionen, förlagd i Paris. (Senare
marskalk, hertig af Tréviso).
Fouché (f. 1754), fordom medlem af Konventet och
terro-ristisk prokonsul i Nièvre, polisminister under
Konsulatet. (Senare hertig af Otranto.)
XV.
Nyårsdagen. År V (1797) hade man å nyo börjat fira
nyårsdagen med visiter och presenter, hvilket varit
förbjudet under terrorismen.
XVI.
»På en vink af Förste Konsuln». L’Empereur animait
particulièrement des bals masqués et en demandait souvent.
Mémorial de St. Hélène, t. 5. p. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
