Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket jag ju också faktiskt gör — än nu lägga
instängd några trappor upp i ett stort gathus
och veta, att mina första steg om morgonen
skulle gå över stentrottoarerna eller asfalten.»
Sedan tidigt på våren hade Erik Stjerne
arrenderat Ängstorpet av sin äldre bror,
fideikom-misisarien. Det var ett litet hemman på något
över hiundra tunnland, vilket låg vid åkröken
mellan de stora ängarna — utestängt från
land-Sr-vägen genom ljungbackarna och skogen, men
inte långt ifrån Eingarps järnvägsstation —
och nu var det hans mening att själv sköta
det. Bokstavligen själv — med egna händer.
Han tänkte isig närmast ett slags liten
boskaps-farm, där det var hans mening att hålla får
på hedarna och efterhand lägga sig till med
flera och flera ungkreatur. »Hans» ängar voro
nämligen de frodigaste på hela Marielholm, och
Ängstorpet hette inte »Ängstorpet» för intet.
Finare lantbruk förstod han sig naturligtvis
inte på — brukade han säga — men djuren
kunde ha.n alltid sköta med hjälp av en
duktig ryktare, som finge bo i den gamla
backstugan. Och så helst ett par duktiga
halvvuxna pojkar, som han själv pertsonligen
ämnade uppfostra och utbilda efter sina egna
principer. På det viset kunde han — utan att
ligga någon till last och föra en lättjefull jun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
