Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändigt. Det har hon inte ett dyft. Trots
huvudet och skrattet och den där friska kulören
och de mörka ögonen och alltihop. Inte ett
dyft.
Malin teg — tankfullt och lite förstämd.
Inför sig själv kunde hon inte neka, att Oharlie
kanske hade rätt och undrade oroligt, om Erik
också kunde se det.
— Och så fattas henne också temperament —
fortsatte Charlie att analysera den onämnda.
Man tycker om henne — som man tycker om
en syster eller en lekkamrat: men inte mer.
Erik vet det lika bra som jag — han tittade
menande, halvt medlidsamt upp på sin faster,
som genast förstod, att han hade genomskådat
hennes planer och förhoppningar, och
ovillkorligen slog ned ögonen för hans skarpsinnighet.
»Kanske Erik har talat med honom», tänkte
hon oroligt.
— Men se charm och verve och abandon —
satt han och reflekterade, medan han åter tog
fatt på sina korthus — det är sådant, ser
faster Malin, det är sådant, som inte så lätt
kan definieras, det är d e t en karl framför
allt tycker om... Eller rättare: blir betagen i.
— Jag vet inte, vad du menar med »verve»
och »abandon» — sade Malin plötsligt, mycket
odiplomatiskt — men nog har hon det alltid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
