Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föres-tälla sig Sisslas vanliga vokabulär, och mär
han genom köksfönstret hörde hennes skarpa
röst ropa på Vera, flydde han genast utom
hörhåll. Och han måste motsträvigt madige för sig
själv, att på sätt och vis hade naturligtvis
fru Rosss nätt, när hon så bestämt hävdade, att
här kunde Vera inte stanna i längden. Senare
på eftermiddagen gick han en lång tur och
lugnade sig, så att han åter var i istånd att se isaken
från sin ursprungliga synpunkt: Vera iskulle
stanna hos ’sin moster, isom, hur enkel och
ouppfostrad hon än var, och tourudiant lynne hon än
hade, i alla fall var en genomhederlig,
ofördärvad och snäll människa, som höll av sin
systerdotter och beundrade henne. Lika
litet som en äkta pärla kunde solkas i den
grumligaste ström — tänkte han poetiskt svärmiskt
— lika litet vore Vera i stånd att smittas av
lite yttre tarvlighet eller råhet. Dessutom vore
han här ju alltid och skulle nog vaka över
henne — leda och uppfostra henne... Vem
ginge i borgen för att den åttioåriga
bruks-patrouessan visade ens ett minimum av
finkänslighet gent emot en stackars beroende och
oerfaren ung flicka?... Och hon hade väl
släktingar — gumman — hon var väl inte ensam på
»den stora bruksegendomen»?–-När han
tänkte på fru Gunhiilds vårdslösa beskrivning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
