Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men om aftonen, när han hade sagt god natt
till Vera ute på förstubron och ett ögonblick
längre än han brukade hade hållit hennes
svala lilla skrovliga hand i sin, satte han sig
på den låga trätrappan med armbågarna mot
de uppdragna knäna och huvudet djupt nere i
händerna. Hans hund kom och kröp intill
honom — smeksamt morrande, med nosen nästan
ända ner i hans rockficka... Djurets tillgivenhet
värmde honom och gjorde honom gott. Bakom
sig — inne d hjuset, bakom de öppna fönstren
— hörde han Vera gå fram och tillbaka i sitt
rum: han lyssnade på hennes steg där inine —
som han gjort mera än en gång, och hade svårt
för att slita sig lös, innan hon stängde fönstret
för natten. Nu stod hon borta vid
fönsterkarmen och satte den nyplockade ljungen i
vatten, medan hon bröt idte överflödiga torra
kvistarna och kastade bort dem, så att bon bättre
fick buketten att passa i vasen. Hon kunde
inte se honom — lika litet som han kunde se
henne — emedan ena väggen på verandan
skymde bort trappan för henne. Efter en liten
stund hördie han, att hon skakade sin dammiga
klänningskjol ut genom fönstret. Han reste sig
upp och gick in i köksträdgården på andra
sidan om huset — skrevade gång på gång över
trädgårdssängarna och kom ut på vägen. Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
