Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fanns till... Ja, naturligtvis voro d e unga på
den tiden ...»
Men den, som nu var ung, det var Yvonne
de Breteuil — och en till. Och några andra
också — många andra, förstås 1 Fastän hon
inte kände dem och de alls inte betydde något
för henne. Människor, som hade levat för hundra
år sedan — eller allra helst för flera hundra
år sedan — det var en annan sak! De åldrades
inte, de voro utanför tiden och högt ovanför
den. Man läste om dem, och när man fäste
sig vid dem och kom att hålla av dem, så fingo
de nytt liv...
Hon läste gärna och mycket men sällan de
där »realistiska» böckerna, där folk hade ont
om pengar och inte betalte sina räkningar
och hade så mycket ruskiga saker för sig,
förförde stackars tjänstflickor, bedrogo sina fruar
och gifte sig för pengar med den de inte tyckte
om. Om det var livet, så... Ja, så var det inte
värt att leva, och hon för sin del ville helst
slippa att veta något vidare om det. Ännu s,å
länge åtminstone... För började man gräva
i allt detta, som de kallade för »livets
verklighet», så kunde man naturligtvis inte upphöra
med det. Då vore man tvungen att gå djupare
och djupare, ända ned till den svartaste botten.
Mén då skulle det också vara allvar med det I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
