Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
merad ut. »Men hon?» — sade de. »Vem är
hon egentligen?»... »Naturligtvis ser hon
ganska fin ut»... »Det är eget, men ju äldre
en karl blir, ju mindre ser han på gedigna
egenskaper: bara på utseendet»... »Hon ser
snäll ut», sade en annan mera välvilligt, »och
är fasligt artig och förekommande mot dem hon
talar med»... »Ja, mot dem hon talar med
— men är det så många!»... »Litet blyghet
förstås — annat kan man inte vänta sig av en
person i hennes ställning... Men i alla fall ser
hon ut som om hon hade nog förstånd att känna
sig tacksam för sin lycka.» — »Lycka? —
Vad säger Anne-Sophie Wendelsköld?»
Det hade ovedersägligen varit intressant att få
veta detta, men Anne-Sophie sade ingenting. Just
nu stod hon mittför allas ögon mitt i salen under
stora ljuskronan, rak och värdig, med sin mer
än vanligt förnäma hållning, smålog och pratade
med värden själv, som komplimenterade henne
för hennes utseende och hennes klänning. En
blågrön »changerande» sidenklänning, vilken som
ett glänsande harnesk tätt omslöt bröst och
axlar och under den insnörda midjan,
konstnärligt draperad över höfterna, föll i breda veck
längs bakvåden. Om någon med »stil» kunde
bära den moderna turnyren, så var det
Anne-Sophie: lång och ståtlig, representativ och di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
