- Project Runeberg -  Det fatala giftermålet /
157

(1931) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Sådant borde du inte säga, Marianne.

— Å, till dig... Men om hon håller på att
tala så nedsättande om Edith var gång det är
frågan om Waasts — och det gör hon nog! —
så isolerar hon henne från Hennings gamla
umgänge. Hon försvarade henne inte ens, då
den elaka Ina Kallmeyer insinuerade, att
stackars Edith endast brydde sig om sina
herrbekantskaper.

— Det gjorde du ju inte heller.

— Vad kunde jag säga? Jag kunde ju inte
ens få dem att tro, att Erland är lika god som
en. vanlig filosofie kandidat, »som har tagit
examen» !...

— Antingen har man ett ideal eller man
har det inte — sade Vilhelm ironiskt
godmodigt. Borgmästarinnan har sitt: hon är
dotter av ett hovrättsråd och gift med en jurist.
Ska vi låta Anne-Sophie veta, att vi inte tyckte
att kafferepet var riktigt lyckat?

— Är du tokig! ropade Marianne, alldeles
förskräckt. Jag skall inte säga annat om det, än
tacka för sist och tala om, hur rysligt många
förtjusande blommor hon hade fått och att
trak-teringen var mer än charmant.

— Du är inte bättre, du, än de andra! sade
Vilhelm och skrattade. Yvonne skulle förakta
dig, om hon hörde dig tala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmfatala/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free